Svenska Jaktplan

Det första egentliga jaktflygplanet var emellertid den från Österrike anskaffade Phönixjagaren som tillfördes Armen 1920. Typen överfördes till det nybildade Flygvapnet 1926 med beteckningen J 1. Njugg anslagstilldelning och.bristande ledning gjorde att jaktflyget under en följd av år fick nöja sig med under­målig och föråldrad materiel. Det första förhållandevis moderna jaktflygplanet, sett mot tidens krav, var ameri­kanska Seversky Republic EP 1 med svensk beteckning J 9, som började tillföras 1940. När andra världskriget bröt ut söktes modern materiel utomlands, men med föga gott resultat. Från Italien köptes den redan då för­åldrade, dubbeldäckade Fiat CR.42, J 11, samt den något modernare Reggiane 2000, J 20. Svensk flygindustri kom senare under kriget att leverera J 22, byggd i Flygvapnets egen regi. I slutet av kriget förvärvades J 26 North American P-51 D Mustang från amerikanska överskottslager. Saabs första jaktflygplan var J 21, i förbandstjänst från 1945. Sista propellerjaktflygplanet blev brittiska Mosquito, J 30. Jetepoken inleddes med brittiska J 28 Vampire 1946, de första Saab J 29 Tunnan började tillföras 1951. Ungefär samtidigt kom brittiska J 33 Venom för nattjakt. Från Saab följde sedan en lång rad jaktflygplan, som J 32 Lansen, J 35 Draken och JA 37 Viggen samt nu senast JAS 39 Gripen, alla i världsklass för sin tid. J 34 Hawker Hunter var en interimslösning i skarven mellan J 29 och J 35 Draken.