Stridvagn 103, eller Stridsvagn S som den även kallades, väckte många känslor när den lanserades. Den hyllades för sin innovativa höga tekniska nivå, men kritiserades i samtidigt för sin oförmåga att sljuta under gång. På flera områden var den otvivelatktigt unik för sin tid. Än idag har den fortfarande egenskaper som dagens stridsvagn saknar. Besättningen som bestod av tre personer satt i ett gemensamt stridsrum. Det var ovanligt men gav stora fördela ur ett stridspsykologiskt perspektiv. Stridsvagn S var försedd med automatladdning med endast tre sekunder mellan varje skott. På endast fyra sekunder kunde vagnen stanna och ge eld i 90 graders vinkel från färdriktningen. Det frontala pansarskyddet stod emot all pansarbrytande ammunition vid introduktionnen. Idag finns ett tjugotal stridsvagnar kvar. En av de körbara finns på Arsenalen, Sveriges Försvarsfordonmuseum i Strängnäs. I den här 100 minuter långa filmen är det överstelöjtnant Jan Forsberg som berättar om stridsvagnens in- och utsida, för och nackdelar. Jan har tjänstgjort och utbildat på Stridsvagn S under flera år från 1975. Jans berättelse mixas med flera innehållsrika, nyskannade filmer uf AMF's samlingar. Därutäver ingår över 100 minuter bonusfilmer.